Fold to my arms, hold their mesmeric sway and dance out to the moon as we did, in those golden days.


Kollar igenom en gammal spellista på spotify, nästan 1000 låtar så det är lite man kan lyssna på och minnas från olika tider. Lite spännande. Hittade iallafall den här låten, kommer ihåg att jag gick i 7-8an då jag hade en tid då jag nästan bara lyssnade på CoF, Deathstars och In flames, m.fl men just dom. Och Tokio hotel, men det är en helt annan historia.
Men iallafall, det var jag. Det var låten ovanför och Hallowed be thy name som jag nästan alltid lyssnade på med CoF. Det va liksom perfekt, jag lyssnade på olika låtar varje gång jag gick till skolan, och eftersom jag inte bodde så långt ifrån skolan på den tiden så va låten slut när jag kom till skolan och hade slängt in mina grejer i mitt skåp. Och i nian kommer jag ihåg att jag lyssnade på Condemned varje gång jag gick till skolan, eller hem.

Jag minns liksom känslan när jag går där med min blåa mobil och hörlurarna i öronen medan jag går hem från skolan i vårsolen, och det var också den låten jag lyssnade på när jag åkte buss hem från stan när jag hade tatt körkort till moppen.
Sen är det liksom andra saker som jag blir påmind av när jag lyssnar på in flames, nästan varje kväll så låg jag där i min säng och somnade till deras musik, blir påmind av när jag bodde på verkstadsvägen, allt som hände, vilka jag umgicks med, tänker på hur jag, Sara, Lejla, Gabbi, Suad och Safia nästan alltid umgicks, satt vid gungorna och snackade eller när vi spelade kort på våren när killarna hade satt fram bänkarna, och när vi spelade pingis nere i källaren och när vi alltid va rädda för vi trodde alltid att det spökade där nere, oftast hade jag min cd-spelare med mig ner dit, och en gång blev vi så rädda för något lät så alla sprang upp och den glömdes där nere så pappa fick gå ner och hämta den för ingen annan vågade. När jag och Lejla gick mellan våra lägenheter och skickade lappar och frågade om vi skulle "va", som man alltid sa då, vi tänkte aldrig på att plinga på dörren, det va alltid lappar som gällde, och sen va det bara att gå in hos varandra, kände mig alltid hemma hos Lejlas familj.

Och sen när jag och Gabbi lekte på sidan av Montana som vi så fint kallade en backe som låg vid våra lägenheter där vi åkte på plastpåsar på vintrarna, stora rosa plastpåsar va poppis.
Och jag tänker verkligen på när jag hade min kill period, klädde mig i stora kläder, sminkade mig aldrig och jag klippte mig, kort som f'n, på den tiden gick jag och Jessica alltid till Willys, alltså helt seriöst, nästan varje dag på somrarna, inte lika ofta på vintern men det hände, undrar hur mycket pengar vi spenderade där totalt. Och när jag och Jessica va hemma hos mig och tog kort med min webcam (som vi nästan alltid gjorde) och jag fick den briljanta idéen att göra en tuppkam. Sen drog vi till Niklas som bodde i karlslund, alltså, hahah. Och när Niklas kom med sin moppe hem till mig, och vi gick runt i hälsinggården på min födelsedag, för mamma och pappa dissade mig på kvällen för att dra på någon kräftskiva.

Tiden på verkstadsvägen va nog den bästa i mitt liv, umgicks med så underbara människor och jag saknar verkligen tiden med allihopa. Kommer ihåg när Lejla flyttade till Växjö, alla vi stod och grät utanför min och Lejlas port när hon och hennes familj åkte iväg med deras röda bil. Efter det träffades vi andra inte lika mycket. Det va som att det va hon som höll oss ihop. Visst, jag och Gabbi gick ju i samma klass från förskolan till 9an, och vi va vänner under hela den tiden också, men visst, vi hade våra bråk men vi blev alltid vänner igen, men resten av tjejerna säger man knappt hej till längre. Antar att man växer ifrån varandra. 

Och när jag och Jessica drog till h-berg för att fira valborg med Melinda och Amanda och alla dom där, när jag träffade Garrett där och vi klickade liksom direkt. Undrar egentligen hur många gånger vi träffades och bara gick runt i hälsinggården, det va så lätt för oss att umgås, det har det alltid vart, behövde aldrig göra mig till när jag va med honom. Kommer ihåg när vi gick ner till roxnäs på vintern och kröp in längst in i hörnet i ett vindskydd. När det va seaside 2008 så åkte jag dit med Jessica, Melinda, Amanda, Johanna och Eric och när vi hade käkat på Maestro och va påväg tillbaka till festivalen så fick jag ett sms från han, ni vet ett "sånt sms", och jag höll på hoppa runt där och alla undrade väl vad jag hade för problem, sen snodde någon min mobil och läste smset, och sen åkte vi alla hem till Johanna på kvällen och Garrett kom dit, och han skjutsade hem mig på sin moppe. Vi va tillsammans i bara 2 månader, kanske 2 och en halv, men vi passar bättre som vänner, och eftersom det va så lätt för oss att umgås så kunde vi fortfarande umgås som vanligt efter det. Som förra sommaren, då tog jag moppen till roxnäs och träffade honom, 03.00 på natten och jag skulle åka typ kl 09.00 den dagen för att åka på kryssning till Riga. Men det va så lätt, sen ringde pappa och sa att jag va tvungen att åka hem, men jag ville inte, jag ville vara med honom typ hela tiden, även fast jag inte var kär överhuvudtaget, men just för att han är så sjukt underbar och lätt att vara med och båda har samma sjuka humor. Nu va det längesen jag träffade honom though, sist jag var med honom va liksom i maj när vi träffades vid H-gårn för att kolla på deras bal och vi satt vid mellanstadiet några timmar efter det. Saknar honom så sjukt mycket faktiskt. (Jäklar vilken uppsats om han de blev då..)

Då va de bara att dra ut till alla, eftersom alla som jag oftast va med bodde så man kunde gå till dom, som när Linnea, Johanna, Melinda och Eric smsade mig och kollade om jag ville hänga med dom ut, så jag gjorde mig bara iordning och gick ut när dom kom, och vi satt oss i ett garage för att det snöade, i maj! Och när vi gick och satte oss i min källare och bitterfittan som bodde under mig ringde till polisen för att vi tydligen va högljudda och typ 10 polisbilar med typ 2 poliser i varje bil kom och sa att vi va tvungna att gå ut.
Nu måste man typ planera 5 veckor innan (nästan..) man kan göra något.
Har förlorat kontakten med jättemånga, just för att jag bor här. Men mamma och pappa förstår det inte.
Förstår inte alls.
Aja, nu har jag suttit här och skrivit om massa "strunt" om gamla tider, men kände bara för det.

Kommentarer
Postat av: jessica

jag älskar dig! jag förstår dig, är så tomt här utan dig. du är bäst!<3

2010-11-28 @ 10:56:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0